"Hummelhonung" - Torgny Lindgren

Hummelhonung - Torgny Lindgren

Jag har äntligen fått ändan ur vagnen och läst en Torgny Lindgren bok, som många av mina vänner har talat så gott om. Just denna bok belönades också med Augustpriset 1995.

En sen oktoberkväll förelsäer en medelålders författarinna om helgon i ett litet västerbottniskt samhälle. Bland de få åhörarna finns en äldre man, Hadar, som efter fördraget bjuder henne att sova hos honom, hon antar att han är representant från arrangörerna, men i själva verket så är det en sorts frivillig kidnappning.

Morgonen efter så blir hon varse att det inte går att lämna Hadars hus innan vägarna har plogats, och när detta ska ske vet ingen. Författarinnan stannar alltså på obestämd tid hos Hadar och hans granne, bror och hatobjekt Olof.

Båda bröderna är i princip levande döda och de lever endast för att se en andre dö före. Hadar lever med långtgående cancer och Olof lider av fetma och hjärtproblem. Varför bröderna hatar varann framkommer senare i boken och Lindgren låter läsaren själv lägga pusslet.

Boken är bitvis fruktansvärt obehaglig att läsa, rent av snuskig. Men jag tycker ändå att denna bok är både läsvärd och bra. Språket är underbart i sig och historien är spännande och gripande. Jag har tidigare läst att Hummelhonung ska vara en allegori av Öst- och Västtyskland då blir det hela så tydligt och genomtänkt och så här säger Torgny själv i en intervju i SVD 

"- Min fru och jag vistades en intensiv sommar 1980 i Helmstedt i Västtyskland då dessa tre berättelser, denna triptyk, la sig tillrätta inne i skallen. Vi befann oss ungefär en kilometer från den östtyska gränsen. Jag såg det delade Tyskland framför mig: det magra och fattiga Östtyskland och det uppsvällda, feta Västtyskland, oförmögna att låta sig själva dö. Detta var livslögnen med stora bokstäver och hela samhället och människorna var en del av den."

Jag tycker att alla borde läsa Hummelhonung, det är en bok som har så många fler plan än bara snusket. Den  behandlar ondska på ett sätt som sällan framkommer, vem är god? Vem är ond? Alla är vi egentligen bara människor som hanterar vissa situationer olika. Och när en läser Hummelhonung i ljuset av att det är en allegori av Öst- och Västtyskland blir boken ännu bättre.

Pin It